Glykemiskt Index

glykemiskt index
glykemiskt index molekyl
glykemiskt index kostcirkel
glykemiskt index matsmältning
glykemiskt index


Glykemiskt Index, med förkortningen GI, är ett mått som anger hur maten påverkar blodsockernivån i kroppen efter man ätit den.

Det är kolhydraterna i maten som påverkar halten av glukos (socker) i blodet. Halten av glukos i blodet är det som i vardagligt tal kallas för blodsockernivån. 

Det vi äter delas biokemiskt in i kolhydrater, fetter och proteiner. Dessa tre förekommer främst som komplexa molekyler som inte kan tas upp från tarmkanalen, utan de måste först måste brytas ned på kemisk väg. 

Nedbrytningen av kolhydrater börjar redan i munhålan, där saliv blandas med de komplexa kolhydraterna. Bukspottkörteln i magen producerar sedan ett enzym som är samma enzym som vi har i saliven, och avslutar där nedbrytning som påbörjades redan i munhålan.

HUR UPPMÄTS ETT GLYKEMISKT INDEX?

Mat som har höga GI-värden innehåller kolhydrater som snabbts spjälkas i kroppen. Dessa kolhydrater ger en snabb uppgång, och ett lika snabbt fall, i blodsockernivån.

Mat som har låga GI-värden innehåller kolhydrater som långsamt bryts ned och ger en gradvis relativt låg ökning av blodsockernivån.

Man låter ett visst antal friska testpersoner äta en exakt uppmätt mängd av ett livsmedel, närmare bestämt ska mängden innehålla 50g spjälkbara kolhydrater. Därefter mäter man testpersonernas blodsockernivå, blodets glukoshalt, flertalet gånger under de närmsta två timmarna.

Dessa värden jämförs sedan med de värden testpersonerna fått, efter intag av samma mängd kolhydrater, fast i form av rent glukos.

Dessa två testtillfällen ger ett snittvärde på hur mycket livsmedlet höjde blodsockernivån och hur länge nivån höll i sig. Testpersonernas genomsnittliga framräknade värde ligger sedan till grund för livsmedlets GI-värde.

VAD STYR ETT GLYKEMISKT INDEX?

GI-värdet påverkas först och främst av vilket livsmedel det är, men det kan också variera, beroende på hur livsmedlet har tillagats.

Ju lägre GI-värde ett födoämne har, desto mindre påverkar det blodsockernivån i kroppen. När man pratar om blodsockernivån i kroppen är det blodets innehåll av druvsocker, glukos, som avses.

Att bibehålla en så jämn nivå av glukos är det optimala för kroppen, och genom att äta rätt kan man undvika toppar och dalar av glukoshalten i blodet.

SNABBA KOLHYDRATER

Kolhydrater kan delas in i snabba kolhydrater och långa kolhydrater. Snabba kolhydrater höjer glukosnivån i blodet snabbt, ger en så kallad ”sockerkick” och lämnar efter sig en svacka i glukosnivån efter det att det spjälkats.

Snabba kolhydrater påverkar glukosnivån snabbt, och spjälkas sedan snabbt i kroppen och lämnar kroppen med en lägre blodsockernivå än innan födan intogs.

LÅNGA KOLHYDRATER

Långa kolhydrater tar längre tid på sig att höja glukosnivån i kroppen, höjer det sakta, håller nivån längre, och når inte lika höga nivåer som snabba kolhydrater gör. Fördelen med långa kolhydrater är att de bryts ned långsammare av kroppen, och ger ett mer stabilt värde på blodsockret. Efter det att de långa kolhydraterna har spjälkats sjunker glukosnivån långsamt, och faller inte under den ursprungliga nivån. 

Ett lågt glykemiskt index, ett lågt GI-värde, innebär lägre tendens till stegring av glukoshalten i blodet efter måltid, vilket är något vi alla borde eftersträva eftersom höga nivåer av blodglukos är potentiellt skadliga.

DIABETES OCH GLYKEMISKT INDEX

Diabetes, kan något förenklat sägas vara, en ämnesomsättningssjukdom där kroppen tillverkar en otillräcklig mängd insulin. Insulin är ett hormon som bryter ned sockret, glukosen, i blodet. En för hög nivå av glukos i blodet hos diabetiker, måste sänkas med hjälp av konstgjort tillförd insulin, antingen via tabletter eller sprutor.

Om man som diabetiker undviker kost med snabba kolhydrater kan mängden av insulin som måste tillföras hållas nere. Därför är det bra för diabetiker att undvika snabba kolhydrater som snabbt höjer glukosnivån i kroppen till allt för höga nivåer.

Det är därför viktigt att hålla en kost som främst bygger på mat som har långa kolhydrater och proteiner, och i största möjliga mån undvika kost som har ett högt glykemiskt index, dvs ett högt GI-värde.